Häggblom
Samarbete under ett halvsekel

Samarbete under ett halvsekel

Bror Dahlbacka - Häggblomin palvelutarinat

Bror Dahlbacka köpte sin första grävmaskin 1 april 1963. När den nya grävmaskinen behövde service, reparation eller reservdelar, var det ända från början naturligt att vända sig till maskinverkstaden som tillhörde Häggblom från samma by.

– Under resans gång har det blivit mycket samarbete. I början var det naturligtvis i liten skala, men vi har förlitat oss på Häggblom ända från början.

 

”Jag skulle ha utrymme”

Dahlbacka minns gärna samarbetet förr i tiden – många saker, från betalning av fakturor till reparationer, gjordes annorlunda än nu för tiden.

– Under 1960-talet hade Alf Häggblom ett hemmakontor, ett stort bord intill dörrposten i det stora köket. Alf skickade aldrig enbart en faktura till kunden, utan ringde alltid först och sade: ”Skulle ni tänkas ha pengar? Jag skulle ha utrymme.” Man gick till hemmakontoret för att betala fakturorna, Alf skrev fakturan på en gammal skrivmaskin vid arbetsbordet och baserad på den skrev jag en check som betalning. Om kunden inte hade tid att komma till kontoret, levererade Boris fakturan på cykel.

I början av Bror Dahlbackas jordbyggnadskarriär var reparation av maskinerna fortfarande ett grovjobb. Man svetsade maskinerna, svarvade, lade till slityta. Man bytte inte delar så där utan vidare.

– Förr var maskinerna som ”hemmabyggen”, de var lätta att reparera och underhålla. Vi strävade efter att förbättra konstaterade svaga punkter på maskinerna redan innan de gick sönder. Om maskinen gick sönder ute på arbetsplatsen, då satt man där. Reservdelar fanns inte tillgängliga på samma sätt som nu och en trasig del måste repareras innan man kunde fortsätta arbetet. Förr var det högst vanligt att till exempel svetsa en bom som hade gett upp under en krävande entreprenad, sådant förekommer knappast längre.

Dahlbacka tackar för att Häggbloms service alltid har varit smidig. Hjälp har man fått när det har behövts och kundernas behov har tillgodosetts. Man har skaffat delar och tillverkat nya efter behov.

– Jag beskrev och ritade på papper hurudan skopa vi behövde och baserat på detta förverkligade Häggblom den alltid åt oss. Vid tillverkning av skopor använde man länge schabloner av papp som mallar. De stora kliven i Häggbloms serviceutbud har stannat kvar i minnet på samarbetspartnern.

– Det var en stor sak när Alf köpte en större svarv, hela staden kom för att se den. Svarven utökade reparationsmöjligheterna betydligt. Man svarvade bussningar, beslag, nya tappar, minns Dahlbacka.

 

Robusta maskiner

Bror Dahlbacka var drygt tjugo när han köpte sin första grävmaskin.

– Någonting var man ju tvungen att börja jobba med. Hemma fanns det en traktor och andra maskiner, så jag var van att pyssla med dem. Den första grävmaskinen var bara en skopa baktill på en vanlig traktor. Jordbyggaren med lång erfarenhet minns med vemod den gamla tidens maskiner – även om de nya också har sina sidor.

– Det kom en rökpuff ur avgasröret när skopan sjönk ned i marken. Man såg direkt att maskinen anstränger sig och nu händer det saker. Numera susar maskinerna på samma sätt oavsett vilket arbete man gör. Det verkar som om de är som gummiband, skrattar Dahlbacka och tittar på ett gammalt foto av sig själv på grävaren och konstaterar:

– Detta foto är taget direkt våren 1963, maskinen har ännu ingen hytt ens. Maskinen var inte så mycket att skryta med, men bättre än en spade ändå. Tiden har förändrats på 50 år.

Dahlbacka ensimmäinen kone - Häggblomin palvelutarinat